Kommunerna är vinnare i den promemoria om ett nytt strandskydd som miljödepartementet lade fram på måndagen. Förlorare är Naturskyddsföreningen som anser att allemansrätten hotas och att strandskyddet i praktiken försvinner.

Regeringens förslag sätter bocken till trädgårdsmästare, sammanfattar Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Statssekreterare Elisabet Falemo, hos miljöminister Andreas Carlgren (c), väljer att tala om att det är en bra balans mellan olika intressen. Å ena sidan ska reglerna för strandskyddet bli tydligare till gagn för friluftslivet och strändernas naturvärden. Å andra sidan ska det lokala inflytandet och den lokala förankringen öka.

Kommuner ska kunna peka ut utvecklingsområden för landsbygden och där ska det bli lättare än i dag att få byggnadslov vid sjöar och älvar. Alla kommunerna, även supertätorter som Solna, ska kunna föreslå så kallade landsbygdsutvecklingsområden till sina länsstyrelser. Undantagna är områden i kuststräckan från Norge till Uppland, samt Öland, Gotland och Höga Kusten.

I ett tidigare regeringsförslag fanns en lista på namngivna kommuner i glesbygden där det skulle vara lättare att bygga strandnära.

– Vårt förslag är betydligt mer flexibelt. Men att hävda att det finns ett utvecklingsområde i Solna, det är knappast gångbart, säger Elisabet Falemo.

Alla kommuner ska i samhällsplaneringen avgöra om och hur stränderna ska skyddas och var det kan göras lättnader i strandskyddet. Besluten ska kunna överklagas till länsstyrelsen, inte till Naturvårdsverket som idag.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har därmed fått igenom den linje organisationen hela tiden drivit ifråga om strandskyddet.

– Det finns goda förutsättningar för kommunerna att hantera strandskyddsfråga i översiktsplanerna. De måste givetvis avsätta tid och resurser för det, säger Anders Knape (m), SKLs ordförande.

Sedan länge har det funnits en kritik mot att skärgårdskommuner alltför lättvindigt tillåter att folk bygger vid vatten. Men Elisabet Falemo tvekar ändå inte att öka kommunernas makt.

– Nej, kommunernas handläggning varierar. Vissa sköter det väldigt bra, det finns också exempel på tveksamma avgöranden, säger hon.

För närvarande beviljas 4 000 till 5 000 dispenser om året från reglerna om strandskyddet. Besluten fattas av länsstyrelsen eller av kommunerna på delegation.

Elisabet Falemo tror att regeringens förslag endast leder till en marginell ökning av det strandnära byggandet. Men för kommuner i glesbygd och för enskilda människor kan det få stor betydelse att få bygga ett hus nära en vacker liten sjö.

Men inte hur nära som helst. Regeringen vill ha en fri passage på 25 meter vid all ny bebyggelse nära vatten.

Regeringens skrivelse ska nu ut på remiss, under hösten planeras en proposition.

Arbetet med en ny lagstiftning har pågått under många år, det påbörjas av den tidigare socialdemokratiska regeringen.

– Det här är mycket efterlängtat och en av SKLs viktigaste frågor, säger Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i beredningen för samhällsbyggnadsfrågor.

Lokala politiker får nu ett bra verktyg för avvägningar mellan bebyggelse och miljöaspekter, anser hon.

– Men det betyder inte att kommunerna kan göra hur som helst. Riksdagen har antagit övergripande miljömål, det finns även lokala miljömål att följa, säger hon.
FAKTA Strandskyddet
Strandskyddet infördes 1975 och regleras i miljöbalken. Det gäller vid alla sjöar, vattendrag och kuster. De 100 metrarna närmast strandkanten är skyddade, gränsen kan utvidgas till 300 meter.

Av Vivianne Sprengel